Aldrig har jag haft en hund som tycker så mycket om närhet som Casey.
Han vill gärna ligga så nära han förmår med sitt ansikte intill mitt. Så fort han ser att jag ska lägga mig i säng eller soffa kastar han sig intill mig, gärna med huvudet före. Kanske är det därför han har ett rosa litet märke på läppen. Oförsiktig som han är. Casey är en otrogen hund. Det är inte MIN närhet han är ute efter, utan allas närhet. Men så är ju han solen och vi alla andra planeter som snurrar runt honom

Jag hämtade upp Linnea för ridhusträningen ikväll. Till vår förvåning var det bara vi på plats. Vi grät inte av det, utan utnyttjade tillfället med en mycket effektiv träning.

Hundarna fick till en början träna hoppteknik. Casey har den teknik han har och den är inte den bästa. Det är svårt at ändra om något han har gjort under flera år. Colt tycker jag hoppade bra och utvecklade sig under träningens gång. Jag fokuserade mest på att att han skulle titta på hindren i starten och inte på mig. Jag fick det rådet att han kommer i obalans med kroppen när han tittar på mig innan han ska hoppa. Mattekära Colt kunde slita blicken och titta på hindren.

Därefter byggde jag om till en kombination innehållande 17 hinder. Casey och Samm körde fulla kombinationen medan Colt för delar av den. Colt ballade ur lite i början. Han är blev så ivrig att det slog över hos honom. Mycket hopp och studs på mig blev det. Han hoppade även överdrivet långt och högt över hinder eller så sprang han under dem. Det var en hel del kaos. Men mitt i allt så kunde sansa sig stundvis och göra riktigt fina dela av övningarna.

Balansen gjorde han hela och det såg bra ut. Han hade kanske inte fulla farten över hindret, men han ökade takten på nerfarten för att fortare komma till två av och två på. Det gillar jag. Då har jag kommit på rätt väg i den träningen. Det hände också att han gav ett skall precis när han gjorde beteendet. Han tycker nog det är rätt kul med kontaktfält

Casey och jag känns som ett gammlt par, vi vet var vi har varandra och när vi inte är överrens grälar vi lite på varandra, haha! Skämtosido, han kändes bra och han är rolig att springa med. Det som vi behöver jobba på får vi nog alltid jobba på. Det som vi gör bra, det sitter där det ska.

Nästa helg ska Casey tävla agility för första gången på nästan 10 månader. Det är 10 månader sedan han skadade sig. Ibland känns det som en evighet sedan, ibland som det hände igår. Casey är fullt frisk i sitt ben och tillbaka i både kondition och muskelmassa. Jag ser ingen skillnad på hans inställning till agilityn nu och innan skadan. Det är samma härliga och knäppa hund som tar sig an allt han får i sin väg utan den minsta försiktighet. På gott och ont.

Jag har inga förväntingar på tävlingen, bara glädje att få insupa allt vad tävling innebär. Stå där i starten, samla ihop sig själv sin hund och sedan bara köra vårat race.

Vi kanske ses på Malmömässan?

Patrik och jag tog vårat årliga besök på Gekås (Ullared) igår. Vi har Ullared bara drygt 30 minter ifrån oss och kan åka dit ofta om vi vill. Men Patrik och jag gillar inte trängas med hundratals andra människor under samma tak, så våra besök brukar vara korta och sällan. Men igår var vi där i hela tre timmar, vilket är två timmar och 20 minuter längre än vad vi brukar.

Hundleksaker kan man väl aldrig få för mycket utav?! Det är förbrukningsvara hemma hos oss eftersom det är två grabbar som ser nöjet att ta sönder leksakerna. Tidigare köpte jag dyra leksaker, som höll kanske i 5-15 minuter. Nuförtiden gör jag leksakerna själv av gamla kläder eller fleece. De håller längre.

Så kan man också fynda, som jag gjorde igår. Tre tennisbollar för 10 spänn, vad sägs om det? Visst ingen bra kvalitet, men det är heller inte poängen när de ändå kommer att gå sönder. Det roligaste fyndet var kamptrasorna med en boll längst ut. De är en favorit för både mig och Casey, hållbara också. Men jag har en god förmåga att slarva bort dem. Pga att de är inte så billiga har det inte blivit av att jag har köpt nya. Jag tror jag har betala mellan 45 – 60 kr för dessa kamptrasor. På Gekås kostade de strax under 10 kr styck. Billigt!

Det fanns stort utbud av olika hundleksaker, men jag var så nöjd med det jag hittade så det fick räcka för denna gång. Men för den hundleksakssugna ägaren som vill spara lite pengar rekomenderar jag att åka till Gekås.

Idag fick jag på mailen att det blir av! Jag ska på FOTOkurs. Det kommer bli något helt annat mot alla hundkurser jag har gått genom åren. Det pirrar i hela kroppen och jag längtar så otroligt mycket till kursen som bär av i slutet av mars.

Jag skrev ett inlägg om Colts slalomträning. Ett inlägg som strulade både med stavning och skriva kommentarer så det åkte bort. I stora drag så är jag igång med utomhusträningen igen med grabbbarna. Just nu är det slalom som gäller, och det går sakta men säkert framåt med Coltsslalomträning. Han saknar tempo i hindret, vilket det alltid gör när han träna saker som är nytt för honom.

Provade för en liten stund sedan att kedja ihop momentet läggande under gång, vilket gick. Colt har kunnat lägga sig, lägga sig i rörelse och lägga sig i rörelse när jag backar. Han har också kunna ligga kvar när jag ställer mig i utgångsposition. Ikväll provade jag att gå vanligt FF med honom och säga ligg. Första gången fattade han inte alls, men andra gången la han sig. Det gick bättre än förväntat. Duktig kille!

Casey har tränat han med ikväll, mest på ställande under gång. När jag tränade inför klass 3 nötte jag stenhårt sättande undergång eftersom han vägrade till en början sätta sig. Nu får jag nöta in ställandet igen, samtidigt bibehålla sättandet. Trots att Casey agerar ofta innan han lyssnar så är han väldigt rolig att träna med. Det är mycket fart och attityd hos honom.

Casey slappar efter kvällens hjärngympa

Colt tycker det där med spöken är överskattat,
när man kan hoppa och skutta på kennelmorsan

Colt på avståndsleken.
Filmen visar verkligen min kille i ett nötskal. När något händer som fångar hans uppmärksamhet, då ställer man sig på bakbenen. Glad och leker gärna med en annan människa. Snor trasan och tycker den är hundra gånger roligare än den hoppande figuranten. Hehe, det är inte lätt att vara figurant ibland.

Visst är Colt charmig!

Foto: Monica Hall

Colt har genomfört MH, och han visade att han är samma goa hund som han är i vardagen. Han är en glad och social kille som gillar att leka med både mig och andra. Kampa gör han och det är både omtag och framtandsbett som gäller. Han gillar att jaga också.

Han blev varken direkt arg eller rädd. Jag trodde han skulle bli mer rädd, men nope. Dock så är det bara några enstaka gånger som jag har sett honom rädd eller arg i vardagen, och då har det inte legat så mycket allvar bakom. Han har inte så mycket humör helt enkelt. Skott bekom honom inte så mycket. Han kollade var de kom ifrån, men kom in snabbt i lek igen.

Jag fick Colts MH filmad. Tack Susanne! För var gång jag har tittat på dem ju mer uppskattar jag verkligen det jag ser. Han är en så himla rar och vänlig hund, och väldigt lagom. Jag ser på filmsnuttarna att han håller sig mycket med mig, det är du-och-jag-matte-attityd. Mona fotade med min kamera på, tack!

Colten och jag fick bo hos Kerstin och brorsan Vicke. Det är ett helt underbart hus med fantastisk vy! Tack Kerstin för gästfriheten!

Jag tittade på bröderna Bosse och Vicke som visade sig vara precis som Colt härliga gossar som är sociala och gillar att leka. De båda visade att de hade mer humör också.

Det var meningen att jag skulle titta på systrarna Hilja och Busy idag. Men fick ett samtal inatt om en väldigt tråkig olycka som jag behövde åka hem till. Det var ledsamt att åka från Kumla utan att få säga hej då ordentligt. Dock kändes det väldigt skönt att vara på plats i Varberg och finnas tillgänglig.

Olyckan