Jag tillhör den skaran av människor som inte bryr mig om utmärkelser och priser för bloggar. Jag är inte ute att bli känd eller jaga stort antal läsare. Jag vill bara dela med mig en bit av mitt liv genom ord och bild. Jag visar något annorlunda, något unikt. Vilket är faktiskt jätte enkelt. Hur då? undrar kanske några av er. Det finns ju en hel uppsjö av bloggar som liknar min egen, om en ung tjej som hundar och foto som största intressen. Ja, det finns. Men det finns ingen som mig, ingen som Casey, ingen som VI. Ingen! Det är lika unikt som du som sitter och läser just nu har något hos dig själv som ingen annan har. Kom ihåg det, och ta vara på det!

Hur som helst. Jag har fått en award av Malin. Hennes motivering verkligen berörde mig. Det hon skriver om min blogg också det jag också vill förmedla. Tack Malin!

Malins motivering:

”Den femte awarden vill jag ge till bloggen Boggas. En blogg om kärleken till sin hund. Jag blir så glad av att läsa om engagemanget och omtanken denna tjej lägger ned på sin hund. Hon bjuder på sig själv och delar med sig av tankar och upplevelser och vackra bilder. Man får ta del av hennes och hennes hund jobbiga resa från en olycka till successiv förbättring. Gripande och läsvärt och vad som ser ut att bli, en solskenshistoria med lycklig fortsättning.”

Till Awarden hör en uppgift. Liebster är ett tyskt ord som betyder käraste och awarden utdelas endast till bloggar som har färre än 200 följare/prenumeranter. När man får utmärkelsen ska man göra följande:

1. Tacka den som gett till utmärkelsen och länka.
2. Skriv ner fem bloggar man vill lämna awarden vidare till och låta dem veta det genom att lämna en kommentar hos dem, och förhoppningsvis ger de ytterligare fem bloggare en award via sin egen blogg.

Jag följer en del bloggar, men alla över 200 följare. Därför låter jag denna awarden stanna på mitt håll.