Colt och jag har börjat med en ny lek som han fick som 18-månaders present, cykelturer.

Jag har alltid tyckt det är superkul att cykla med hundarna, men av flera anledningar inte gjort det på några år. I helgen fick båda hundarna hänga med till bilutställningen Wheels & Wings strax utanför stan. Båda uppskattade turen, speciellt Colt. Han är en rätt ovan springare, men vilken springare sen. Han var inte trött! Casey var var lite mer tagen, inte i huvudet men i kroppen.

Veterinären sa till mig för ett år sedan att han inte visste hur mycket Casey skulle komma tillbaka efter skadan. Att plocka bort en del av minisken, om än liten, ger sina konsekvenser. Jag har inte märks något tills nu. Nu när jag kör på ganska ordentligt med Casey. Han orkar inte riktigt det han gjorde förr och han är rätt stel efteråt. Lite tråkigt men sant. Dock är jag otroligt glad att Casey öht kan ha ett rätt så aktivt liv och vara helt nöjd med det. Det gäller för mig att anpassa träningen till den nivå som hans kropp klara av, både under stunden och till framtiden. Huvudsaken är att Casey får vara en lycklig kelpie, och det finns många vägar dit. Simma är en av dem.

För att återgå till Colten. Han var som sagt inte speciellt trött efter sin första cykeltur. Igår tog vi en ny tur. Han trivdes väldigt bra bredvid cykeln och när jag släppte honom på de sträckor där det var fritt från folk. Ökade han till full galopp. Den grabben har ett stooooort steg. Det är rogivande att se Brun tycka det är så roligt att springa Kanske ska jag försöka mig på att filma honom under en cykeltur, någon som vore intresserad att se?