Caseys framgångssaga i agility fortsatte även i söndags. Dock inte med mig som förare. Jag var nämligen på dop.

För ett tag sedan av en ren tillfällighet frågade jag Hanna Wennersten om hon ville tävla med Casey i Rönne, samma dag som det var dop för Patriks brorson. Visst ville hon det. Ett par träningspass fick hon ihop med Casey för att känna av hur han är. En mycket singalkänslig hund konstaterade hon. För er som kanske inte har så bra koll på Hanna så är hon en mycket duktig agilityförare som tävlar framgångsrikt med sina shelties Stumpen och Compeace, och har ett helt gäng SM-medaljer i olika valörer. Hanna är också klubbkamrat till mig och en himla go och rar tjej!

Som sagt, Hanna tävlade med Casey i söndags på Rönne HU’s tävling. Första loppet var hoppklass där Casey missade en port i slalom och stack vidare till nästa hinder, disk. Andra loppet satte Hanna ett felfritt lopp och det räckte till en 6:e plats. Vilket också räckte till SM-pinne. Nu är det bara tre SM-pinnar i hopp kvar innan Casey är helt klar till SM.

Hanna tyckte Casey var så kul att springa med så jag vet vem jag lånar ut honom till nästa gång om det skulle krocka igen för mig. Dessutom charmade Casey in sig så mycket att Hanna gärna passar honom igen. Han lämnar verkligen avtryck på merparten av människor han träffar och jag tror nog var och varann blir sugen på kelpie efter ha umgåtts med honom en längre stund. Mmm, det är min Casey och klart jag förstår att människor blir sugna på kelpie, för vem kan motstå en sådan underbart härlig goding som min svarta kille.

Tack snällaste Hanna för att du körde honom och plockade en SM-pinne åt oss

Idag har jag varit på agilityträning, vilket tillhör ovanligheterna på en måndag direkt efter en tävling. Men jag hade fått en avi från posten om ett utlänskt paket hade kommit. Med andra ord hade träningsböckerna från Clean Run  kommit till Fredrika och mig. Så ingen av oss kunde väl riktigt hålla oss från att inviga boken med ett träningspass, trots att vi båda var väldigt trötta. Som ni kan se på bilden nedan är det tre olika kombinationer av en och samma bana. Idag tig vi en Novice, den enklaste av de tre.

Jag har de tidigare böckerna (gul och röd) från serien och är otroligt nöjd med dem.

Båda mina pojkar var jätte duktiga. Casey sprang kombinationen felfritt första gången. Andra gången utmanade jag honom i slalomen med att stå still medan han fick jobba sig ut mot slutet. Han visste hur banan gick och kunde inte riktigt hålla sig och stack på tionde porten. Efter några gånger gjorde han rätt och det taggade honom ordentligt. Kontaktfälten satt som en smäck, snabba och snygga.

Colten var uppe i det blå ochrätt okontrollerad. Colt har fått ett enormt sug på kontaktfältshindren, så han sög på dem några gånger innan han lyssnade på min handling. Med andra ord har jag gjort ett bra jobb med K-fälten då han fullkomligt är tokig i dem. Slalomen gjorde han ett par riktigt snabba och felfria! Han söker ingångarna bra själv. Farten försvann i hindret ju mer jag tränade, men kom upp så smått igen när jag hittade ett sätt att komma åt hans missade portar. Dirket när han missar en port går jag och visar med handen in i porten, och detta får honom att öka farten i resten av portarna. Märkligt, men det funkar. Vi fortsätter åt det hållet.

Ingen av grabbarna är direkt trötta, men det kanske inte är så konstigt när de är just nu fullt upptagna med att gnaga på Caseys vinst-ben från i lördags